Anestesiologisk Historia |

Oberoende webbplats för anestesisjuksköterskor

Anestesiologisk Historia

Anestesins utveckling i Sverige 1904 –1942 speglad i Läkartidningen

 

Redan på 1500- och 1600 talen prövade vetenskapsmän olika metoder för att tillföra luft till människa som inte kan andas själv t.ex. nyfödda barn som inte andas eller äldre medvetslösa personer.

Andreas Vesalius (1514-1564) ventilerade en hund genom att sticka ett vassrör ner i hundens strupe och Robert Hooke (1635-1703) gjorde ett snitt i luftstrupen och blåste ner luft.

Först i slutet av 1800-talet ventilerade man patienten som andades dåligt efter operation genom att blåsa ner luft genom en gummislang nedlagd i luftstrupen på patienten.

Lungkirurgin utvecklades i början av 1900-talet av den tyske kirurgen Ernst Ferdinand Sauerbruch (1875-1950). För att patienten skulle kunna ventileras  konstruerade han en undertryckskammare i vilken operationen kunde utföras - men syrsättningen av patienten var ej tillfredsställande. 

Den svenske kirurgen Knut Harald Giertz, överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, visade (1935) att han med övertrycksandning med anpassat lufttryck, andningsvolym och andningsfrekvens kunde ge patienten fullgod ventilation. Han inspirerade sina medarbetare Paul Frenckner och Clarence Crafoord, att tillsammans med AGA:s experimentavdelning  konstruera en apparat i enlighet med Giertz principer.

Apparaten (Spiropulsator) utgjorde en kombination av narkos - och ventilationsapparat och kunde ge en för patienten anpassad såväl narkos som övertrycksanandning.

Denna respirator konstruerades av dr. Carl-Gustav Engström som då tjänstgjorde på Epidemisjukhuset i Stockholm och den schweiziske ingenjören Paul Herzog 1951 inför det förväntade utbrottet av polio i Sverige. Sjukdomen  hade redan slagit till i Danmark något år tidigare.

 

Poliopatienter med andningssvårigheter behandlades vid denna tid oftast med kyrassrespirator. Den bestod av en sköld av lätt metall med en gummiblåsa fäst på dess undersida. Utrustningen lades över patientens bröst och fästes med band runt patientens kropp. Från en luftpump fylldes gummiblåsan rytmiskt och genom trycket på bröstkorgen kunde patienten  ventileras.”Järnlungan” kallades en apparat som helt omslöt patienten. Även i denna ventilerades patienten på samma sätt, d.v.s. en gummiblåsa tryckte rytmiskt på bröstkorgen. Denna behandlingsform innebar att patienten var svårskött och det var också svårt att kontrollera att patienten ventilerades optimalt. För det krävdes det upprepade blodprover från en artär för bestämning av patientens syrgaskoncentration och pH.   

 

Engström-respiratorn kom att få stor betydelse då Sverige drabbades av  polioepidemin 1953 - 1954 då mer än 3400 personer insjuknade.

Till skillnad från de tidigare andningsapparaterna var Engström-respiratorn konstruerad efter andningsfysiologiska krav.  Engströmrespiratorn blev ett av det viktigaste hjälpmedlet inom intensivvården vid vård av svårt skadade eller förgiftade patienter eller sådana som genomgått stora operationer och som inte orkade att andas själva på grund av chock eller andningssvårigheter.

Engströmrespiratorn ersattes under 1970-talet av modernare apparater som erbjuder ventilation anpassad till patientens individuella behov.

Kirurgin har under de senare  60 –70 åren avancerat och operationer som man tidigare inte hade möjligheter att utföra är numer i många fall rutinoperationer. Tack vare den medicinska utvecklingen inom såväl kirurgi som anestesiologi kan stora ingrepp göras som t.ex. hjärt- lungoperationer, hjärnoperationer och transplantationer.

 

Patientens ålder har nu mindre betydelse än tidigare då man noga fick överväga om en 70 årig patient kunde  genomgå större ingrepp.

Anestesiologin och intensivvården har liksom kirurgin utvecklats och operationsrisken har minimerats.

Den teknik som anestesiologen på 1940-talet använde var från början eter på mask, d.v.s. att narkosläkaren eller narkossköterskan droppade eter på en mask genom vilken patienten andades.

 

Narkosapparaten infördes ungefär vid samma tid. Med den kunde man tillföra patienten syrgas och lustgas [kväveoxidul]. Den var också försedd med ett filter i andningskretsen som absorberade koldioxiden i patientens utandningsluft. Om patienten skulle vara helt avslappad under operationen fick anestesören antingen själv pumpa in narkosgasen i patientens luftvägar eller anslöts patienten till ett aggregat för övertrycksandning.

 

SAMTIDA NARKOSAPPARAT

Patienten sövs med en injektion av ett sömnmedel som injiceras i en ven och patienten anslutes till narkosapparaten  som pumpar in narkosgaserna i patienten efter det patienten fått ett muskelavslappande medel. 

Narkosapparaten är också försedd med en förgasare för flytande narkosmedel.

Narkosapparaten har också en dator som på basen av patientens olika persondata som t.ex. längd, vikt, ålder m.m.räknar ut den narkosgaskoncentration som patienten skall ha.

Alla data som är viktiga för anestesin som t.ex. patientens narkos-och syrgaskoncentration, blodtryck i ven eller artär och andra data som fortlöpande skall följas beroende på operationens art och förlopp. 

Källa till ovan är medicinhistoriska.se

Emerson respiratorn - Järnlungan

iron-lung-cdc.jpg

Detta är en Emerson respirator, mer känd som "Järn Lungan". En järn lunga hjälper patienten att andas när musklerna för att andas inte fungerar normalt. John Emerson, ingenjör av medicinsk utrustning, visste om en järn lunga som gjorts av Dr Philip Drinker 1928, och såg potential för betydande förbättringar. Emerson byggde och testade framgångsrikt sin första modell 1931. Denna var tystare, lättare och billigare än Dr Philips enhet, och genom 1940-talet, under polioepidemier var vissa sjukhusavdelningar fylld med rader av Emersons järn lungor.

Polio är en virusinfektion som kan orsaka olika grader och typer av förlamning (förlust av förmågan att röra sig och styra muskler). Från 1930-talet till 1950-talet, räddade "Järn Lungan" tusentals människor, mestadels barn, från att dö när de muskler som behövs för att andas försvagades eller förlamades. Järn lungan fungerar genom att imitera hur kroppens bröstmuskler och mellangärde flyttar luft in och ut ur lungorna. Patienten ligger på en säng med kroppen inne i en sluten tank, och huvudet utanför tanken. Förflyttningen av luft sker med en luftbälg i ena änden av tanken.  

När trycket ökar i tanken, tvingas luft ut ur patientens lungor genom munnen, och när trycket sjunker i tanken, sugs luft in i patientens lungor.

Källa: http://woodlibrarymuseum.org

20050403fls-polio-iron-lungpj02-580.jpg Bildkälla: post-gazette.com

iron-lung-ward-rancho-los-amigos-hospital-2-1.jpgBildkälla: transgallaxys.com

Bilden ovan är från Rancho Los Amigos Hospital i Californinen. Under 1950-talet hade detta sjukhus den största anläggningen med järnlungor världen".

 

 

År 1946 firade Nils Linnman hundraårsminnet av narkosens införande i Norden på sitt alldeles egna sätt.
 
Utrustad med bandspelare och mikrofon sökte han upp Sveriges förste narkosöverläkare, doktor Torsten Gordh, och spelade in sina egna reaktioner under narkosens inverkan.

 

Hingson Peace Gun

 

hingson-peace-gun.jpgBildkälla: woodlibrarymuseum.org

Dr Robert A. Hingson (1913-1996) är känd bland narkosläkare för att ha utvecklat tekniken med caudal anestesi för kvinnor under förlossning.

Men han är dock mer känd världen över, då han i samband med tjänstgöring som chef för anestesin vid US Marine Hospital i Staten Island, New York, då han behandlade en sjöman för en ovanlig skada. Sjömannen hade accidentellt injicerats med dieselolja i handen och inte lämnat synliga sår. Denna erfarenhet ledde Dr Hingson till att utveckla en jetinjiceringspistol , som kan ge exakta doser av läkemedel, inklusive lokalanestetika. Uppfinningen kom senare att aktivera mass immuniseringsprojekt år 1956.

Två år senare etablerades - Brother Foundation, för att tillhandahålla denna tjänst med massimmunisering i Asien, Afrika och Latinamerika. Man har uppskattat att över 900 miljoner människor i världen fick vaccinationer med jetinjicering mot sjukdomar som kolera, difteri, polio, smittkoppor och tyfus. 

Den är också mer känd som "Hingson Peace Gun”.Dr Hingson hedrades i många länder, och 1987 mottog han presidentens utmärkelse för volontärt arbete i en ceremoni i Vita huset.§

 

Dräger Pulmotor

Dräger pulmotor infördes av Dräger bolaget, Lübeck, Tyskland, 1907. Detta exempel gjordes av en Dräger filial i Pittsburgh, PA.  Pulmotor var den första konstgjorda andningsapparaten som automatiskt kunde leverera gas och / eller luft vid specifika volymer. Den var utformad för att återuppliva katastrofoffer och blev också populär för användning vid rökgasinandning, drunkning och elstötar. Detta och liknande andningsballonger har upprepade gånger kritiserats av Dr Yandell Henderson (1873-1944), som specialiserat sig på luftvägarnas fysiologi. Han rapporterade att den inte kunde upptäcka hinder i luftvägarna, och att förseningen som uppstod i samband med att utrustningen gjordes i ordning för användning kunde leda till hjärnskador eller döden. Trots dessa nackdelar användes Pulmotor flitigt i Europa och USA så sent som in på 1940-talet. Källa: Woodlibrary museum

 

drager-pulmotor.jpgBildkälla:woodlibrarymuseum.org

Länk till >> Wood library museum 

Anestesiologisk Historia |