Nyheter |

Oberoende webbplats för anestesisjuksköterskor

Nyheter

Skönmålad bild av Macchiarinis operationer kvar hos struptillverkaren

22 feb 2016

Företaget som tidigare samarbetat med Paolo Macchiarini ger en skönmålad bild av hur det gått för de i huvudsak friska patienter som fick plaststrupar i Ryssland, visar Dagens Medicins granskning.

/harvard-apparatus.jpg

Det Bostonbaserade bolaget Harvard Apparatus Regenerative Technology, Hart, samarbetade under flera år med den kontroversiella kirurgen Paolo Macchiarini. Inte minst användes företagets så kallade bioreaktor när olika implantat skulle förses med stamceller innan de opererades in i patienterna.

I de sista transplantationerna i Ryssland, och även den sista i Sverige, var det också bolagets stamcellsförsedda plaststrupe som sattes in i patienterna, inklusive tre patienter som fick genomgå reoperationer efter att först ha fått plaststrupar av annat fabrikat.

Men den 26 november 2014 meddelade företaget att man dragit sig ur den kliniska studien som då pågick vid universitetssjukhuset i Krasnodar, Ryssland och där Paolo Macchiarini spelade en nyckelroll. Detta var två dagar efter att New York Times först avslöjat att Karolinska institutet utredde misstänkt forskningsfusk av den italienske kirurgen.

I ett mejl till Dagens Medicin skriver vd:n James McGorry att man redan i juni 2014 avslutade samarbetet med Paolo Macchiarini eftersom bolaget inte fick tillräckligt med data för att främja sitt utvecklingsarbete.

Det hindrar dock inte Hart från att i positiva ordalag skylta med resultaten från operationerna där företagets plaststrupar använts.

I sin senaste årsrapport, för 2014, skriver Hart att den genomsnittliga överlevnaden var 22 månader för de tre vuxna patienterna som fått företagets plaststrupar och sedan avlidit. Detta motsvarar enligt företaget en signifikant förbättring jämfört med patienternas prognos vid transplantationstillfället, vilken i ”typfallet” bara var några månader. Man skriver ingenting om att en av de två överlevande patienterna, vars operationer gjordes i Stockholm, ständigt intensivvårdas för att hennes nya strupar inte fungerat.

Så sent som i tisdags i förra veckan sade vd James McGorry vid en presentation för investerare om patienterna i Ryssland: ”Så vitt jag vet hade var och en av de patienterna en till två månader kvar att leva.”

Vad företaget inte talar om för aktiemarknaden är att flera av patienterna i Ryssland inte var i något kritiskt tillstånd från början, vilket framgick i SVT:s dokumentärserie ”Experimenten”.

Enligt James McGorry har man fått all information om patienternas prognos från Paolo Macchiarini och från det ryska sjukhuset. Företaget har på inget sätt varit delaktigt i patientselektionen eller bedömningen före och efter operation, varken i Ryssland eller på Karolinska universitetssjukhuset, skriver han i ett mejl till Dagens Medicin.

Bosse Lindquist, som är producenten bakom ”Experimenten”, ser dock ingen möjlighet till att Hart kan ha varit ovetande om att flertalet av patienterna i Ryssland inte behövde nya plaststrupar för att överleva.

Han hänvisar till att både de ryska läkarna och Paolo Macchiarini har varit öppna om detta. Dessutom var David Green, som fram till april 2015 var bolagets vd, på plats vid den första operationen i Ryssland i juni 2012. Då fick den i tv-dokumentären uppmärksammade patienten Julia Tuulik sin första konstgjorda strupe och inför operationen försäkrade David Green henne om att materialet i plaststrupen från en annan tillverkare var ”mycket säkert”, vilket framgår i avsnitt två av programserien.

Vidare finns det också en film på Harts egen hemsida som i mycket positiv dager skildrar Julia­ Tuuliks första operation och där det också tydligt framgår att hon gör ingreppet av andra skäl än att överleva. En länk till filmen togs bort från sajten i början av denna vecka efter att Dagens Medicin påtalat för vd James McGorry att den fanns där. Men filmen finns kvar på sajten via en annan undersida.  

– Hart kan inte ha undgått att patienter som Julia Tuulik var friska och på intet sätt döende, säger Bosse Lindquist.

Hur säker kan du vara på att de övriga patienterna i Ryssland inte var döende?

– Vi är bergsäkra när det gäller Julia Tuulik och även den sista patienten som opererades sommaren 2014. Han genomgick en betydligt mindre omfattande operation med en plaststrupe från Hart och fick sedan implantatet borttaget. Han lever nu på Krim med en trakeostomi, säger Bosse Lindquist.

Han fortsätter:

– När det gäller de övriga två patienterna har vi vittnesmål om att åtminstone en inte var dödligt sjuk men vi har inte konfirmerat detta med undersökningsprotokoll. Den fjärde patienten är vi inte säker på. Han kan ha haft cancer.

I ett andra mejl ställer Dagens Medicin kritiska följdfrågor till James McGorry om hur Hart redovisat överlevnaden för patienterna som fått företagets plaststrupar. I ett vändande mejl skriver vd:n bland annat att Julia Tuulik var i kritiskt tillstånd efter att den första plaststrupen från en annan tillverkare slutat fungera.

Men även om företaget på detta sätt skulle hävda att patienterna var i kritiskt tillstånd efter att de först fått andra typer av icke-fungerande plaststrupar, så kan det inte stämma att den redovisade överlevnaden på 22 månader skulle ha räknats från eventuella omoperationer utan i så fall i stället från första operationstillfället då åtminstone två av tre patienter inte var kritiskt sjuka. Struparna som användes i de första transplantationerna var dessutom framtagna i samarbete med Hart, även om Hart inte stod som tillverkare.  

Dagens Medicin har via mejl ställt flera frågor till James McGorry som vi inte fått direkta svar på, till exempel varför man inte gjort djurförsök innan plaststruparna opererades in i patienter och vilket ansvar man har för att dessa operationer gjordes utan tidigare djurförsök. Vi har också undrat huruvida bolaget brutit mot amerikansk lagstiftning gällande information till aktiemarknaden.

Enligt James McGorry fortsätter Hart att bli chockerade över det ”vidgade nyhetsflödet som rapporteras från Sverige och annorstädes kring Paolo Macchiarinis operationer och de pågående utredningarna”.

Sedan Hart drog sig ur den kliniska studien i Ryssland har företaget börjat göra djurstudier med en ny generation av ”Hart-trachea”, som består av en annan typ av material och andra typer av celler. I november 2015 presenterade man enligt företaget självt mycket lovande data från dessa försök som görs i samarbete med Mayo Clinic. Företaget hoppas under 2016 söka tillstånd för att göra nya kliniska studier i USA med syntetiska matstrupar. 

Förtydligande från dagens medicin den 19 februari 2016: Filmen om Julia Tuuliks operation som togs bort från Harts sajt gällde bara en specifik länk som Dagens Medicin skickade till företagets vd. Det visade sig att filmen fortfarande finns kvar via en annan undersida på sajten. Detta har uppdaterats i texten ovan. 

 

Gå till dagens medicin här.

Patient hjärnopererades med 3D-glasögon på

22 feb 2016

För första gången någonsin har läkare opererat hjärnan på en patient som var vaken under operationen och samtidigt hade på sig 3D-glasögon.

 

– Genom att skapa en helt artificiell värld för patienten så kunde vi kartlägga vissa zoner och kopplingar i hans hjärna som hänger ihop med funktioner som vi fram tills nu inte har kunnat testa på operationsbordet, säger Philippe Menei, neurokirurg på Angers sjukhus i Frankrike.

 /chu-angers.jpg

 

Patienten opererades i slutet av januari och återhämtar sig väl, enligt Menei.

Hjärnkirurgiska ingrepp på vakna patienter är inget nytt — metoden har använts i ett årtionde och patienten känner ingen smärta. Metoden gör att läkarna kan mäta om vitala funktioner så som syn och tal påverkas under operationen.

I det här fallet användes dessutom 3D-glasögon för att helt kontrollera vad patienten upplevde. Läkarteamet skapade en neutral virtuell miljö utan något riktigt fokus.

– I detta tomrum kunde vi kontrollera miljön och göra så att lysande objekt dök upp i patientens perifera synfält, säger Philippe Menei till AFP.

Detta gjordes för att skydda synen hos patienten som redan förlorat den på sitt ena öga.

 

Läs artikeln på dagensmedicin.se

Fler väljer förkortad arbetstid och 6-timmars arbetsdag

19 feb 2016

Södertälje testar sex timmar mindre    

Experiment. Södertälje sjukhus har öppnat en avdelning där en 
nygammal arbetsmodell provas och arbetstiden är kortare.

Den nya akutsomatiska avdelning 23 får prova sig fram för att försöka hitta bästa sättet att jobba på, för både personalen och patienterna. Alla arbetar 80 procent med bibehållen lön, det vill säga 32,25 i stället för normala 38,25 timmar i veckan.


I gengäld måste de arbeta varannan helg och treskift. Men chefssjuksköterskan Daniel Tibergs mål är att tillsätta rena nattjänster och att de som då får mindre obekväm tid ändå ska få behålla sin arbetstidsförkortning.


 

Läs mer på vårdfokus här

    

Med 34 timmarsvecka hoppas universitetssjukhuset i Örebro kunna bromsa den höga personalomsättningen och öka nyrekryteringen.

Nu växer listan över arbetsplatser som kortar arbetstiden för att få behålla sina sjuksköterskor. Det senaste exemplet kommer från akut- och slutenvårdspsykiatrin vid universitetssjukhuset i Örebro som under flera år har haft problem med bemanningen.Bristen är framför allt stor på specialstutbildade sjuksköterskor.

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Tidigt i höstas gjorde Vårdförbundet och Kommunal en gemensam anmälan till arbetsgivaren om bristande arbetsmiljö inom psykiatrins akut- och heldygnsvård. Flera avdelningar gick på knäna med endast halv personalstyrka. Fackförbunden var oroliga för vad den ständiga underbemanningen kunde göra med personalens hälsa och patientsäkerheten.

 

Läs mer på vårdfokus här

 

Kortare arbetstid lockar sjuksköterskor till akuten på Karolinska.

Från 30 vakanser till 7 på en månad. Sänkt arbetstid har gjort det attraktivt även för erfarna sjuksköterskor att arbeta på akuten vid Karolinska Huddinge.

För att minska belastningen för sjuksköterskorna startade akuten ett projekt med förkortad arbetstid. Som Vårdfokus tidigare skrivit om innebär det sex timmar kortare arbetsvecka med bibehållen lön.Tanken var också att det skulle öka rekryteringen. Det har visat sig vara ett lyckokast berättar Liv Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet

Läs mer på vårdfokus här

 

 

Sextimmarsdag kortar köer och lockar personal i Mölndal.

För ett år sedan infördes sex timmars arbetsdag vid den ortopediska operationsavdelningen på Mölndals sjukhus. Ett arbete som är både fysiskt och psykiskt tungt har blivit betydligt lättare.

Problemen som fanns vid Operation 1 i Mölndal känns igen från många sjukhus i landet.

Ett fåtal av sjuksköterskorna orkade jobba heltid, många var sjukskrivna och personalomsättningen var hög. En operationssal var stängd på grund av sjuksköterskebrist. Det var förödande för avdelningen som med sina sju salar tar hand om nästan all ortopedi i Göteborgsområdet - från komplicerade protesbyten till akuta benbrott. Köerna växte.

Läs mer på vårdfokus här

 

 

 

 

 

Politikerna parkerar gratis medan personalens avgifter höjs kraftigt

19 feb 2016

"Sluta bluffa de anställda och försök se den egna vårdpersonalen som en värdefull bristvara snarare än en kassako", skriver bland andra Vårdförbundets ordförande i Västra Götaland i ett debattinlägg i Göteborgs-Posten.

– Medlemmarna är görsura och riktigt upprörda. Inte egentligen för parkeringsavgifterna i sig utan för att de får olika svar beroende på var i regionen de är anställda, säger Anne Karin Höglund, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Västra Götaland.

Tillsammans med representanter för fackförbunden Saco, Ledarna, Vision och Kommunal har hon skrivit en mycket ilsken och ironiserande debattartikel i Göteborgs-Posten. Ilskan är vänd mot politikerna som inte tycks omfattas av samma regler som medarbetarna i regionen.

P-avgifterna höjs 230 procent

Nyligen beslutade regionstyrelsen att parkeringsavgifterna för anställda på vissa sjukhus ska höjas med hela 230 procent. De som parkerar sin bil utanför Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått veta att de måste vara med och betala regionens investeringar i ett nytt parkeringshus. På andra sjukhus har det hetat att om de anställda inte betalar så kommer de att förmånsbeskattas.

Men några sådana skattetekniska eller andra skäl tycks inte gälla för politikerna själva. De parkerar sina bilar gratis utanför regionens hus mitt i Vänersborg, medan vårdpersonalen tvingas betala på ängarna utanför Norra Älvsborgs sjukhus några kilometer utanför Trollhättans centrum.

"Att regionpolitikerna själva anser att deras parkeringar, till skillnad från vårdpersonalens, hör till kärnverksamheten är alltså uppenbart. Att man till och med fått separata parkeringsregler på omgivande gator de dagar man sammanträder är ju i sig en bedrift", skriver Anne Karin Höglund och de andra fackliga representanterna.

 

Gå till artikeln på vårdfokus här

Expertråd efterfrågar kraftiga löneökningar för sjuksköterskor

18 feb 2016

I förhållande till resten av arbetsmarknaden har sjuksköterskornas löner sjunkit. Det har orsakat en kronisk brist som måste åtgärdas, anser en oberoende grupp av nationalekonomer.

 

I reella tal har sjuksköterskornas löner höjts ganska kraftigt under 2000-talet, särskilt dess andra hälft. Ändå har sjuksköterskor och lärare halkat efter övriga arbetsmarknaden.

Den så kallade relativa lönen – sjuksköterskornas snittlön i förhållande till hela arbetsmarknadens snittlön – har minskat från 105,7 procent under 2003 till 102 procent under 2014.

Starka argument för höjning

– När det gäller lärare och sjuksköterskor har vi haft en kronisk arbetskraftsbrist under väldigt lång tid. Prognoserna pekar inte på någon kommande förbättring. Vi tycker därför att det finns oerhört starka argument för att sjuksköterskor och lärare ska få större löneökningar än andra grupper.

Det sade Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors vid en pressträff på måndagen när en rapport om lönespridning presenterades. Det oberoende expertrådet bildades på initiativ av Svenskt näringsliv förra året och består av fyra erfarna nationalekonomer.

 

/lars-calmfors.jpg

Enligt rådet pekar forskningen på att låga relativlöner driver på en flykt från yrket. Med andra ord: om inte sjuksköterskornas relativlöner höjs riskerar dagens personalbrist att förvärras. Det är särskilt viktigt i dagsläget då den demografiska utvecklingen i Sverige, med en åldrande multisjuk befolkning, ökar behovet av sjukvårdspersonal.

Problem med sifferlösa avtal

Förändringen som rådet förordar måste ske inom den lokala lönebildningen, eftersom Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tecknat ett sifferlöst huvudavtal. Något som Lars Calmfors ser en del problem med.

– Dessvärre finns det inte någon evidens för att sifferlösa avtal underlättar höjningar av relativlönerna, även om de berörda fackförbunden tror det. Det är en rimlig hypotes att så skulle vara fallet, men det är inget som vi vet från forskningens sida.

Men under de senaste åren har faktiskt relativlönerna höjts något för sjuksköterskor. Enligt rådet beror det troligen mer på marknadskrafterna än på avtalets utformning. Bristen på personal har gått så långt att det drivit på en kraftfull löneökning. Dock är denna sentida ökning inte tillräcklig för att kompensera för det tidigare fallet av relativlönerna.

Samtidigt påpekar rådet att det finns en risk för att högre relativlöner för sjuksköterskor och lärare leder till kompensationskrav från andra löntagarkollektiv. Det är en tanke som kan ha avskräckande effekt på arbetsgivarna.

Mer sammanpressade löner

En annan intressant aspekt i rapporten är att svenska sjuksköterskor har klart högre relativlöner än sina kolleger i övriga Norden. I Norge är den exempelvis endast 89,6 procent jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men eftersom de reella lönerna är avsevärt högre i Norge lockas fortfarande svenska sjuksköterskor dit.

Löneskillnaden mellan specialistutbildade sjuksköterskor och grundutbildade är däremot mindre i Sverige än i andra nordiska länder, vilket indikerar en mer sammanpressad lönestruktur. Det "skulle kunna innebära att incitamenten att genomgå vidareutbildning är mindre här", skriver rådet i sin rapport

 

Gå till Vårdfokus artikel här

Teknik för andningshjälp förkortade livet

9 sep 2015

Nya forskningsresultat innebär nu att sjukvården helt slutat med att ge en viss typ av andningshjälp till patienter med central sömnapné orsakad av hjärtsvikt. Behandlingen leder nämligen till ökad dödlighet hos patienterna.

 /eva-lindberg.jpg

Bild. Eva Lindberg, överläkare vid sömn- och andningscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

 

Gå till abstract

 

– Det här är otroligt viktiga resultat och vi är många som har väntat på dem. Tyvärr visade de något helt annat än vad många sömnforskare väntat sig, säger Eva Lindberg, överläkare vid sömn- och andningscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Studien som presenterades på den europeiska kardiologikongressen i London gäller en patientgrupp som både har hjärtsvikt och central sömnapné. Det senare tillståndet innebär att bland annat att patienten har så kallad Cheyne-Stokes andning med periodvisa andningsuppehåll.

Den centrala sömnapnén är kopplat till sämre prognos och överlevnad varför man antagit att det kan vara gynnsamt att motverka andningsuppehållen med så kallad adaptiv servoventilering. Behandlingen innebär att patienten får ett konstgjort andningstag genom en mask varje gång ett andningstag uteblir.

I studien ingick över 1 300 patienter som alla fick rekommenderad medicinsk behandling och sedan lottades till att få eller inte få adaptiv servoventilering.

Efter i snitt ett års uppföljning fanns det ingen skillnad mellan grupperna, sett till det totala antalet dödsfall, svåra hjärtrelaterade händelser eller sjukhusinläggningar på grund av försämrad hjärtsvikt.

Sett enbart till överlevnaden fanns det en 28-procentig överdödlighet i gruppen som fått adaptiv servoventilering, jämfört med i kontrollgruppen.

När detta resultat blev känt i våras gick företaget bakom produkten direkt ut med ett säkerhetsmeddelande till sjukvården om att genast avsluta behandlingen.

– Den processen sköttes väldigt snyggt och snabbt. På en del håll i landet har man tidigare varit ganska benägna att använda behandlingen, men nu har man slutat att behandla på denna indikation, säger Eva Lindberg.

Frågan är nu varför effekten blev som den blev. Eva Lindberg tror liksom forskarna bakom studien att man hittills inte förstått vad Cheyne-Stokes andning egentligen innebär.

– Vi har ju trott att den är farlig. Men i själva verket kanske den är en skyddsmekanism för något annat vi inte begriper, säger hon.

Eva Lindberg tillägger att resultaten gäller just central sömnapné med svår hjärtsvikt och inte alls kan överföras på patienter med den vanligare formen av obstruktiv sömnapné där patienter ofta behandlas med så kallad CPAP.

Studien publiceras även New England Journal of Medicine och har bland annat finansierats av företaget Resmed.

 

Länk till dagens medicin

Mekanism bakom vårt äldsta bedövningsmedel undersökt

9 jul 2015

Lustgas (dikväveoxid) har används sedan 1800-talet och är det äldsta bedövningsmedel som fortfarande används. Lustgas kan inte i sig själv söva ner en person utan används framförallt som komplement till andra sövningsmedel och som smärtlindrare.

Den nya studien visade att efter ungefär sex minuters lustgasbehandling svepte stora deltavågor över främre delen av hjärnan i intervaller på upp till 10 sekunder. Vågorna var övergående och varade i upp till 12 minuter innan de övergick i beta- och gammavågor som enligt forskarna normalt är associerade till lustgasbehandling. Detta trots fortsatt tillförsel av samma dos lustgas.

– Lustgas verkar kontrollera hjärnan på ett sätt som inga andra läkemedel gör, säger Emery Brown. professor i medicinsk teknik på Massachusetts Institute of Technology, MIT, i ett pressmeddelande.

Deltavågor är de långsammaste hjärnvågorna och registreras normalt under djup sömn. De lustgasinducerade deltavågorna var dubbelt så stora som de normala sömndeltavågorna.

Forskarna tror att mekanismen bakom dessa stora deltavågor är en blockering av exiterande signaler i hjärnan via glutamatreceptorn. De vet inte varför effekten upphör efter några minuter, men menar att studien bidrar till viktig grundläggande neurofysiologisk kunskap.

Första gången Emery Brown observerade denna effekt av lustgas var när han 2012 började registrera EEG på alla sina sövda patienter.

I studien ingick 19 patienter som sövdes med hjälp av sevofluran och som fick 50-70 procents lustgas under uppvaknandet.

Nu försöker forskargruppen att systematiskt undersöka påverkan på EEG av olika anestetika och de kombinationer som används skriver Dagens medicin.se

 

Källa till ursprungsartikeln:

Kara Pavone med flera. Nitrous oxide-induced slow and delta oscillations.Clinical Neurophysiology, publicerad online 6 juli 2015. DOI: 10.1016/j.clinph.2015.06.001.

 

Narkosguiden heter ett nytt hjälpmedel för läkare och anestesisjuksköterskor med 27 kapitel med tips och tricks för anestesi och intensivvård

8 jul 2015

Narkosguiden är ytterligare ett interaktivt hjälpmedel som har kommit ut för svenska förhållanden när det gäller anestesi och intensivvård. Narkosguiden är anpassad efter svenska förhållanden och hjälper läkare anestesi- och IVA sjuksköterskor att ge en god och säker anestesi och intensivvård. Handboken innehåller 27 kapitel med medicinsk information, tips och tricks för anestesi och intensivvård.

/narkosguiden.jpg

Bra verktyg för barnanestesi på webben

8 jul 2015

Det finns bra verktyg på nätet för genomförandet av barnanestesier, det är dock lite blandat vad som ingår i verktygen och hur "smarta" verktygen är. Det som funnits under lång tid är Barndos 2.0 från ianestesi.se. Det senaste verktyget är utgivet av Akademiska sjukhuset och kan också laddas ned som en app som kallas "Barnpärmen.se"

/barndos-2-2.jpg 

/barnparmen.jpg

 

Turbindriven ventilator vid hjärtstopp

11 dec 2014

Även om de flesta personer som jobbar med sjukvård och avancerade hjärtstoppssituationer utgår från samma riktlinjer vid användandet av mask och blåsa, så görs detta idag på många olika sätt. Vilket i sin tur kan påverka det systoliska blodtrycket. En ny studie visar att turbindrivna ventilatorer ger mindre överventilation, vilket gör det till ett attraktivt alternativ i HLR situationer, då den dessutom inte kräver komprimerad gas. Vi vill i HLR situationer göra ett bra jobb, och överventilerar ofta genom att pressa in för mycket. Läs mer om studien på Anesthesiology News här!

/peak-inspiratory-pressures.jpg

Forskare vill skriva ut hjärta i 3D

11 dec 2014

Inom tio år går det att bioprinta ett hjärta, hävdar en amerikansk forskargrupp. Men från svenskt håll tror man att det tar längre tid.

Stuart Williams, vetenskaplig chef för Cardiovascular Innovation Institute vid University of Louisville, USA, uppger till tidningen Wired att han och hans forskargrupp inom tio år kommer att kunna 3D-printa ett mänskligt hjärta utifrån en patients egna celler.

Bild:Photos.com

Enligt Stuart Williams har hans forskarlag på mer än 20 personer redan bioprintat de minsta blodkärlen i organet. Just nu arbetar de på att ta fram särskilda skrivare för att kunna uppnå sitt mål.

Stuart Williams anser att hans mål inte är så svårt att uppnå som man skulle kunna tro.

– Jag vågar säga att hjärtat är ett av de enklaste organen att bioprinta. Det är bara en pump med slangar som behöver anslutas. En njure är mycket mer komplicerad, säger han till Wired.

Men Marcus Carlsson, läkare och docent vid institutionen för klinisk fysiologi vid Lunds universitet som forskar om hjärtat, anser att det låter väl optimistiskt. Han påpekar att det i en vetenskaplig artikel från i våras, som beskriver det första fallet där en 3D-printad del av ett organ använts, slås fast att det skulle vara mycket komplicerat att 3D-printa ett hjärta. I det fallet var det en del av en bronk som hade skrivits ut och sedan använts. Läs mer i artikeln på dagens medicin.se

Anestesisjuksköterska sökes till lätt traumagrupp vid Maliinsatsen - Försvarsmakten

24 nov 2014

Försvarsmakten är ständigt beredd att hävda Sveriges territorium, genomföra internationella insatser, samt att stödja samhället vid större kriser. Ytterst är Försvarsmaktens uppgift att värna demokrati och mänskliga rättigheter.

Insats Mali 02, ur pressmeddelande 2014 Utrikesdepartementet/Försvarsdepartementet: Mandatet omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd för att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

"Att bidra till FN-insatsen i Mali ligger i linje med Sveriges engagemang för fred och utveckling i Afrika. Insatsen är en del av ett samlat svenskt engagemang i Mali - med ett omfattande bilateralt bistånd, stort humanitärt stöd och medverkan i MINUSMA och EU:s militära utbildningsinsats EUTM Mali. Sverige har också ett egetintresse av att bidra till att bekämpa terrorism och att motverka organiserad brottslighet, inklusive människohandel, i området", säger utrikesminister Carl Bildt.


Om tjänsten
2.amfibiebataljonen stödjer K3 under insats Mali 02 och vi söker nu anestesisjuksköterska till Lätt traumagrupp.

Sjukvårdstjänsten i försvarsmakten innebär att möjlighet för avtransport av skadade till kvalificerade sjukvårdsinrättningar ibland kan dröja och du kan därför under enklare förhållanden vårda allvarligt skadade under en längre tid. Sjukvårdspersonalens utrustning och utbildning är anpassad för de självständiga samt speciella kraven som ställs för att arbeta i en insatsenhet.

De lätta traumagrupperna har förmåga att stödja alla typer av enheter, och för sjukvårdspersonalen på 2.amfibiebataljonen finns därför ett mycket nära samarbete mellan kompanierna som möjliggöra att alla grupperna ges samma möjligheter till träning och utveckling oavsett kompanitillhörighet.

LÄTT TRAUMAGRUPP
Lätt traumagrupp har lätt utrustning, en hög rörlighet och kan gruppera på kort tid. Uppgiften är att stabilisera skadade soldater inför avtransport. Arbetet sker nära skadeplatsen och under mycket fältmässiga förhållanden. Det ställer stora krav på förutom den egna yrkesfärdigheten även på soldatfärdighet och förmåga att ta hand om sig själv och sin utrustning under primitiva förhållanden. Uppgifterna skall kunna lösas i alla typer av terräng och under dygnets alla timmar. En lätt traumagrupp skall kunna förflytta sig på samma sätt som övriga patruller.

MILITÄRA FÄRDIGHETER
Inom ramen för anställningen kommer du att träna tillsammans med din grupp för att kunna lösa era uppgifter kopplat till sjukvårdstjänsten. Utöver det kommer stor vikt läggas vid att öka och vidmakthålla dina militära färdigheter så att du känner dig förberedd och trygg att lösa uppgift tillsammans med förbandet i olika konfliktnivåer och olika miljöer, alla tider på dygnet.

TJÄNSTENS OMFATTNING
Vi ser gärna att du kan delta i hela insatsutbildningen som börjar 2015 vecka 5 och pågår till slutet av maj. Insatsen pågår i 6 månader, men vi ser eventuellt att vi kan ha två team som delar på tjänstgöringsperioden dvs 3 månaders internationell insats. Vid intresse kan det finnas möjlighet till fortsatt tjänstgöring på deltid vid 2.amfibiebataljonen.

Krav & Meriter
KRAV
Godkänd GMU eller godkänd värnplikt
God fysisk förmåga
B-körkort
God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska
Legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi. Kunskaperna skall vara aktuella
Minst två års erfarenhet av arbete inom specialiteten
Kännedom om grundläggande principer för vårdhygien
Genomförd A-HLR-utbildning
Erfarenhet från prehospitalt arbete

MERITERANDE

Utbildning i traumaomhändertagande motsvarande PHTLS, TNCC etc.
Utlandstjänstgöring med goda betyg
Uppnår fysisk standard enligt ”Regler FM Fysiska standard” för Amfibiesoldat
Kunskaper i franska språket
Ansökan
För att se fullständig annons och ansöka gå in på FÖRSVARSMAKTENS HEMSIDA

Urval kommer att ske löpande och tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdagen 2014-12-30


Då anställningen är placerad i säkerhetsklass krävs svenskt medborgarskap. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer att genomföras före anställning enligt 19§ i säkerhetsskyddslagen. Med anställning följer nationell och internationell arbetsskyldighet. Innebörden av detta varierar beroende på typ av befattning.

Samtal från externa rekryteringsföretag och säljare undanbedes.

Varaktighet/Arbetstid

 

 

Heltid, tidsbegränsad. Ev möjlighet till fortsatt deltidstjänstgöring. Ej specificerat

Lön

 

enl avtal

Ansökan

Sista ansökningsdag: 2014-12-30

 

 

Ansök via extern webbplats

 

 

 

Arbetsgivare

Försvarsmakten

Postadress

Försvarsmakten
AMF1/2.AMFBAT/S1 Hårsfjärden
13061 13061

Besöksadress

AMF1/2.AMFBAT/S1 Hårsfjärden

 

Telefon och webbplats



Hemsida

Läkare försökte operera bort öga i lokalbedövning

16 okt 2014

Ett landsting i norra Sverige anmäler en läkare som en fara för patientsäkerheten efter en misslyckad ögonoperation skriver dagensmedicin.se.

/eye-surgery.jpg

En sedan tidigare blind och multisjuk man sökte i början av året sjukhusvård för smärta i ena ögat. Där konstateras en infektion och man planerar att operera bort ögat för att förhindra att infektionen sprider sig.

Någon narkosbedömning görs dock inte utan den läkare som ska utföra operationen väljer i stället att utföra den i lokalbedövning. Normalt sett så utförs den här typen av operationer i narkos och den opererande läkaren hade inte heller utfört en liknande operation i lokalbedövning.

Efter två timmar fattas beslutet att avbryta operation på grund av patientens starka smärtor.

Händelsen anmäls i det regionala avvikelsesystemet och landstinget genomför också en händelseanalys. Senare görs också en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, där det framgår att den opererande läkaren har varit föremål för en tidigare avvikelse som lett till en lex Maria-anmälan. I det aktuella fallet slås det också fast att:

”Den avgörande felhändelsen sätts till att opererande läkare brister i kompetens gällande operationens svårighetsgrad och egen förmåga att utföra operationen, vidare i ställningstagande till att genomföra operationen utan narkoskonsult eller narkos som bedövningsmetod, samt brister i kommunikation avseende såväl patient som personal. Några systemfel av avgörande betydelse finner man inte.” Gå till artikeln på dagensmedicin.se här

 

Bra bassjukvård förhindrar skador efter skalltrauma

13 okt 2014

Korta episoder med lågt blodtryck, dålig syresättning, eller måttligt förlängd tid till neurokirurgisk specialistsjukvård, påverkar inte slutresultatet efter vård på grund av svår skallskada. Det visar en avhandling från Umeå universitet i ett pressmeddelande.

En etablerad uppfattning när det gäller allvarliga skallskador är att tillståndet kan försämras och att skador kan förvärras, eller i värsta fall att patienten avlider, om han eller hon inte snabbt får specialistsjukvård. Händelser som förlänger tiden till det att patienten kommer till sjukhus, samt episoder med lågt blodtryck, syrebrist, eller för mycket andningshjälp, är kända faktorer som kan kopplas till ett försämrat tillstånd för patienten.

Enligt Camilla Brorsson, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, samt anestesiläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, verkar dock detta inte vara något problem när det gäller norrländsk sjukvård.

– I vår studie av svårt skallskadade patienter i norra sjukvårdsregionen kunde vi inte hitta något samband mellan sämre slutresultat för patienten och enstaka tillfällen med lågt blodtryck eller dålig syresättning, lång transporttid till närmaste sjukhus eller att patienten först transporterades till närmaste sjukhus, istället för direkt till den neurokirurgiska kliniken i Umeå. Sannolikt beror de goda resultaten på att patienterna får ett snabbt och professionellt omhändertagande av ambulanspersonalen, samt en god vård på det lokala sjukhus i regionen som först möter patienten, säger Camilla Brorsson.

I sitt avhandlingsarbete har Camilla Brorsson även studerat halterna av det livsviktiga stresshormonet kortisol hos patienter som får intensivvård. När patienten får smärtstillande och lugnande läkemedel efter ett trauma sjunker stressnivåerna, vilket leder till att halterna av kortisol i blodet sjunker. Eftersom låga nivåer av hormonet i vissa fall kan vara livsfarligt kan patienter som visar tecken på kortisolbrist få behandling med läkemedlet kortison, som har liknande effekter som det kroppsegna hormonet. Det är dock viktigt att inte ge kortison i onödan eftersom det ger biverkningar som inte är önskvärda vid svår sjukdom.

Camilla Brorsson visar i en av sina studier av traumapatienter att tillförsel av sömnmedel och smärtlindrande läkemedel sänker kortisolnivåerna påtagligt, utan att patienterna visar andra tecken på kortisolbrist. Därför drar hon i avhandlingen slutsatsen att ett lågt kortisolvärde inte alltid ska behandlas med kortison.

Kortisol kan mätas i saliv, som innebär ett mindre ingrepp på patienten än ett blodprov. Efter kirurgi, trauma, eller vid svår sjukdom är dock muntorrhet vanligt och salivmängden blir då inte tillräcklig för att kunna mäta salivkortisol. I avhandlingsarbetet presenterar Camilla Brorsson en lösning på detta problem.

– Det vi bland annat visar är att det är möjligt att stimulera salivproduktionen hos dessa patienter genom att torka munnen med en bomullspinne som innehåller glycerin och citronsyra. Det gör det möjligt att ta kortisolprov. Vi har också visat mätresultaten blir lika säkra när man tar prov i samband med stimulering av salivproduktion, som när man tar ett prov utan salivstimulering, säger Camilla Brorsson.

I ytterligare en studie har Camilla Brorsson undersökt hur kortisol, som tillverkas av blodfetter, kolesterol, i levern, påverkas av leverkirurgi. Enligt resultatet var låga nivåer av kortisol inte vanligare efter stor leverkirurgi än efter andra stora bukingrepp.

Camilla Brorsson arbetar som läkare, specialist i anestesiologi och intensivvård, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där hon har arbetat sedan 1995. Hon är född och uppvuxen i Göteborg, och tog läkarexamen vid Umeå universitet 1992. Efter examen arbetade hon även under några år i Arvika.

Länk till digital avhandling

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Camilla Brorsson
Telefon: 070-668 09 67
E-post: camilla.brorsson@anestesi.umu.se

Om avhandlingen

Fredagen den 10 oktober försvarar Camilla Brorsson, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi, sin avhandling med titeln: Trauma - logistik och stressvar. (Engelsk titel: Trauma - logistics and stress response). Opponent: Mikael Bodelsson, professor, avdelningen för anestesi och intensivvård, Universitetssjukhuset Lund. Huvudhandledare: Silvana Naredi.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Sal E04, byggnad 6E.


 

Källsortering ledde till skalpellolycka

12 okt 2014

En allt för noggrann källsortering ledde till att en doktorand fick en skalpell rakt in i handen. Nu ändrar sjukhuset rutinerna skriver dagens medicin.

/skalpell.jpg 

Det var när labbet skulle städas som olyckan var framme på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Doktoranden skulle bryta av en skalpell för att kunna sortera plast och metall för sig, enligt en anmälan om tillbud till Arbetsmiljöverket.

När skalpellen bröts av flög skalpellbladet rakt in i doktorandens handskförsedda hand. Det gick hål i handsken och hen fick ett sticksår i höger hand vid tumfästet, där det också blödde en aning. Såret desinfekterades med ytinfektionsetanol, skriver anmälaren.

Skalpellen hade använts för att skära i leverbitar för biopsier från tolv olika patienter med diagnosen hepatocellulär carcinom. Det finns en svag misstanke om att några av patienterna kan ha haft hepatit.

Nu ändras rutinerna på sjukhuset så att hela skalpellen med skaft och allt kommer att kastas i gula boxar för smittfarliga verktyg för stickande och skärande.

 

Läs artikel på dagens medicin här

 

← Äldre inlägg

Nyheter |