Nyheter |

Oberoende webbplats för anestesisjuksköterskor

Nyheter

Anestesisjuksköterskor lämnar Danderyds sjukhus

10 jul 2014

 

Omkring 25 har slutat sedan årsskiftet. I grunden finns missnöje med lönerna och med en extra lönesatsning som räckte till för få.

 

Fördelningen av pengarna som Stockholms landsting i år satsade extra på specialistsjuksköterskornas löner har bidragit till oron och rörligheten. De skulle fördelas enligt lönekriterierna och ge minst 1 500 kronor mer, vilket innebar att långt ifrån alla fick kunde få del av satsningen.

 

– Fördelningen av de extra lönepengarna har skapat frustration och upplevs som orättvis för dem som inte fått något, säger Margareta Sjögren, anestesisjuksköterska på kliniken och förtroendevald för Vårdförbundet.

 

 

Gör ett bra jobb

 

Hon menar också att vissa som valt att sluta hamnat i "hängmattan". De har börjat med låg lön som nya och oerfarna och sedan jobbat ett par år.

 

– Nu har de fått erfarenhet, gör ett jättebra jobb, men tycker inte att löneutvecklingen följt deras kompetens, säger hon.

 

Verksamhetschefen Eva Oddby håller med om att tappet av anestesisjuksköterskor främst beror på missnöje med lönerna, vilket framkommit i avslutningssamtalen.

 

– Sedan har BB Sophia öppnat och hälften av dem som slutat har börjat där. En av mina chefssjuksköterskor gick dit som vårdchef, så det är en förklaring till att många slutat och då blir det oro i lägret. Men en hel del har gått till andra privata vårdgivare, säger hon.

 

Följer lönekriterierna

 

Hennes bild är också att fördelningen av landstingets extrasatsning skapat oro och bidragit till rörligheten. Någonstans mellan varannan och var tredje har fått minst 1 500 kronor. I grunden tycker hon att satsningen är bra. 

 

– Det måste synas i plånboken att man är en duktig medarbetare som bidrar till verksamheten och utvecklar den. Politikerna vill att det ska bli en lönespridning, men alla vill förstås ta del av mer pengar.

 

Blir man inte känslomässigt påverkad också av att inte bli utvald?

 

– Absolut.

 

Högt arbetstempo

 

Personal på anestesikliniken vittnar också om ett högt tempo och "produktionshets", något som förvärras när många slutar och nya ska skolas in. Men det förnekas av Eva Oddby.

 

– Tvärtom har vi haft färre patienter på sjukhuset i år, jämfört med förra året. Vi är inte heller färre i personalen. Men det är klart att vi måste vara effektiva, det gäller alla sjukhus, säger Eva Oddby.

 

Danderyds sjukhus har förlorat omkring 25 av 70 anestesisjuksköterskor. Nu har lika många, både nyutexaminerade och erfarna, rekryterats skriver Vårdfokus.se

 

Kommentera →

En bild på narkossjuksköterskan lugnar oroliga barn.

5 maj 2014

Vissa barn är svårare att söva än andra. Narkossjuksköterskan Susan Lindberg har tagit fram ett koncept som hjälper särskilt oroliga barn.

Kontinuitet gör det lättare att söva oroliga barn, visar en modell som används i Skövde.

– Det hela bygger på att barnet får träffa en och samma narkossjuksköterska både innan, under och efter narkos. Då skapas en tillit som tar barnet ur rädslan att sövas, säger Susan Lindberg.

Får foto med posten

Innan besöket på sjukhuset får barnet en bild på narkossjuksköterskan per post, och kontakt med föräldrarna sker per telefon.

– När vi träffas kommer många barn spontant fram och hälsar sin narkossjuksköterska med ett leende. Tidigare ville de kanske inte ens lämna väntrummet och det kunde vara kamp i timmar att söva dem.

I höstas disputerade Susan Lindberg i ämnet, och hennes modell används nu på arbetsplatsen vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.

– Tidigare var den första kontakten med narkossjuksköterskan minuterna innan barnet skulle in på operationsavdelningen, det fungerade för vissa barn men inte för särskilt oroliga barn och barn med funktionsnedsättningar. Jag tänkte att det måste gå arbeta på ett annat sätt.

 

Foto-_-bo_Akademi.JPG.jpg

Susan Lindberg har disputerat på en metod som gör oroliga barn mindre rädda för narkos. Foto: Åbo Akademi

Kommentera →

Lågt skadestånd till narkosläkaren som friades från dråpmisstankar

5 maj 2014

JK riktar kritik mot polis och åklagare i det omtalade Astrid Lindgrenfallet, men läkaren får bara 20 000 kronor för frihetsberövande och lidande.

Narkosläkaren häktades misstänkt för dråp på ett spädbarn 2009, men friades i rättegången som hölls först två år senare efter en omfattande och långdragen förundersökning.

I flera artiklar och även böcker om fallet har narkosläkaren sedan berättat om hur det gick till när hon anhölls och om tiden då hon satt häktad. Både läkaren själv och flera andra personer har anmält händelsen till justitiekanslern, JK, som nu är färdig med sin utredning.

 

Anhölls på ett olämpligt sätt

JK är kritisk till både polis och åklagare på flera punkter, men anser inte att bristerna är tillräckligt allvarliga för disciplinära eller straffrättsliga åtgärder.

Läkaren hade begärt ersättning på 2 985 000 kronor, dels på grund av förlorad arbetsinkomst, dels för personskada i form av psykiskt lidande. Men JK anser inte att hon är berättigad till skadestånd, utan hon får endast 20 000 kronor för frihetsberövande och lidande. Läs mer på Vårdfokus här.

 

Kommentera →

Fler ska utbildas för att kunna gå in som donationsansvariga

26 apr 2014

/socialstyrelsen.jpg

En donationsansvarig läkare och sjuksköterska ska alltid finnas där donationer av organ eller vävnad från avlidna kan göras. Det säger Socialstyrelsen i en ny vägledning.

Tidigare kunde frånvaron av en aktiv donationsansvarig läkare, DAL, och donationsansvarig sjuksköterska, DAS, göra att nödvändig kunskap om organdonation inte gavs till intensivvårdspersonalen.

Men nu är uppdraget som DAL respektive DAS inte längre personligt, fler ska kunna ta det ansvaret och även arbeta kliniskt.

Fler ska utbildas

Vårdgivaren, eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för organ- och vävnadsdonation.

Det betyder också att fler ska utbildas.

– Det är bra. Många ska ha utbildning så att det alltid finns en donationsansvarig sjuksköterska respektive läkare i tjänst, säger intensivvårdssjuksköterskan Hans Lindblom, som är regionalt donationsansvarig i Stockholms läns landsting.

 

Läs mer på Vårdfokus här.   Läs mer på Socialstyrelsen här.

Kommentera →

Sjuksköterskan Susan Lindberg initierade ett nytt arbetssätt för autistiska barn som ska sövas.

16 apr 2014

/image.jpg

Foto: dagensmedicin.se

På anestesi- och operationsenheten på Skaraborgs sjukhus i Skövde följde man tidigare det traditionella sättet inför alla operationer. Det innebar att barn som ska opereras enbart träffar narkossjuksköterskan precis innan de ska in på operation.
– För det mesta gick det bra. Men för barn som bar på dåliga erfarenheter från vården och för barn med autism gick det inte alltid lika bra, säger Susan Lindberg, anestesisjuksköterska på avdelningen.
Hon började läsa litteratur om barn med autism och i dag har hon utvecklat ett nytt arbetssätt.
När barn med autism, som utreds för autism eller som av olika skäl har ångest inför ingreppet de ska genomgå ska opereras kontaktas föräldrarna först av den narkossjuksköterska som söva dem.
– Vi frågar vilka speciella behov som barnet har och vad som krävs av oss i sjukvården för att allt ska fungera, berättar Susan Lindberg.
Barnet får också ett foto på sjuksköterskan hemskickat. Fem dagar innan operationen får barnet träffa narkossjuksköterskan som förbereder barnet inför ingreppet och visar operationssalen skriver dagens medicin. Läs mer på dagens medicin här.

Kommentera →

Personalkris på transplantation när koordinatorerna slutar

16 apr 2014

Sjuksköterskorna på donationsenheten vid Sahlgrenska körs i botten. Nu har den sista som stod ut också fått nog.

På donationsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar sex sjuksköterskor som transplantationskoordinatorer. På dessa tjänster har 13 personer sagt upp sig de senaste tre åren.

Konsekvenen har blivit konstant underbemanning med mycket hög arbetbelastning för att upprätthålla beredskap dygnet runt veckans alla dagar.

– Vi har en chef som inte har insikt och förståelse för verksamheten och den höga arbetsbelastningen, anser transplantationskoordinatorn Charlotte Lovén. Läs mer på Vårdfokus här.

Kommentera →

Splittring av kliniker stoppades

16 apr 2014

Ledningen för Skånes universitetssjukhus har backat från sitt förslag att skilja intensivvård från anestesi. Förslaget hade fått hård kritik från läkare och andra personalgrupper.

 

I den nuvarande organisationen finns det en gemensam klinik för intensivvård och anestesi/operation vid SUS i Lund, och en vid SUS i Malmö. Enligt sjukhusledningens förslag, som lades fram i november förra året, skulle båda dessa kliniker delas, så att intensivvård skulle skiljas från anestesi/operation.

Förslaget möttes med hård kritik från både läkare och andra personalgrupper (se LT 31 jan 2014). Man pekade bland annat på att dessa specialiteter behöver ett nära samarbete, och på att en delad klinik skulle göra det svårare att klara bemanning och jourer.
Sjukhusledningen tycks ha lyssnat på kritiken. I mitten av mars beslöt den att anestesi/operation och intensivvård ska fortsätta att höra ihop. Dessutom ska klinikerna i Malmö och Lund slås ihop till ett gemensamt verksamhetsområde.
– Vi är glada över att sjukhusledningen har backat från sitt förslag och lyssnat på kritiken, säger Malin Rundgren, biträdande överläkare och klinikombud vid intensivvård och anestesi i Lund.
– Jag vet inte vad som fick dem att ändra sig. Men det kan ha haft betydelse att vi lyfte fram de ekonomiska aspekterna. Deras förslag skulle bland annat nödvändiggöra nyanställningar av läkare. Det rimmar dåligt med de sparbeting vi arbetar under skriver läkartidningen.se.

Kommentera →

Alternativ till epidural

16 apr 2014

Det ultrakortverkande opioid­preparatet remifentanil är en alternativ smärtlindring för kvinnor som inte kan få epidural analgesi under förlossningen, visar en studie från Karolinska universitetssjukhuset. Elimineringen sker lika snabbt hos foster, nyfödda och vuxna. 
De 20 kvinnorna i studien hade fri tillgång till 50 procentig lustgas och remifentanil-OCA och kunde välja endera eller båda tillsammans. Trots hög självskattad smärta angav 18 av kvinnorna god eller mycket god smärtlindring. Inga negativa effekter noterades på barnets tillstånd eller förlossningsförloppet.


Läs mer här!

Kommentera →

Vaken patient vill
ha ögonkontakt

28 mar 2014

Att kunna se och möta anestesisjuksköterskans blick under operation gör att patienten känner sig tryggare. 



Sjuksköterskan Ann-Christin Karlsson har intervjuat nio personer mellan 52 och 85 år som har genomgått höft- eller knäplastikoperation och som innan ingreppet har fått spinal- och epidural­bedövning.



Att inte ha full tillgång 
till sina bedövade kroppsdelar gör att det är viktigt för patienten att anestesisjuksköterskan finns i närheten. Närheten skapar möjlighet till ögonkontakt och kommunikation vilket gör att patientens välbefinnande ökar under operationen.


— Tryggheten är en stor del av välbefinnandet och att vända på huvudet och få möta anestesisjuksköterskans blick betyder mycket för känslan av bekräftelse och tillit. Det behövs inget prat — det är ögonkontakten som är viktig, säger Ann-Christin Karlsson.

Foto: Mostphotos

 

Kommentera →

Patienter och anställda exponerade för lustgas pga felkoppling sedan 2006

7 mar 2014

Den felkopplade gasen gick till kvinno och barncentrumet samt till neurocentret och upptäcktes i december i fjol efter rapporteringar om lågt tryck i flera av sjukhusets faciliteter. Först i juni 2013 blev det helt klart att felet uppstod i en felkoppling vid värmecentralen på neurocentret vid S:t Olavs Sjukhus i Norge.

– Beklagligt

Felkopplingen uppstod i samband med nybyggnationen av neurocentret 2006. Sjukhusdirektör Nils Kvernmo, menar att det är beklagligt att det  upptäcktes 7 år senare rapporterar nrk.no

Läs mer på NRK här!

 

 

Kommentera →

Narkosens djup betydelsefull för återhämtningen

23 feb 2014

Örebro: Att mäta hur djupt nedsövda patienter är i samband med operationer med EEG-baserad teknik ger snabbare rehabilitering för patienterna och minskad risk för olika komplikationer efter operationer. Men narkospersonalen måste öka intresset för det här. Det skriver Pether Jildenstål i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset.

/peter-jildenstahl.jpg

– Genom att mäta elektriska signaler i hjärnan (EEG) kan man få en bild av hur djup narkosen är och det har stor betydelse för vården under själva operationen men också hur patienten återhämtar sig efteråt, säger Pether Jildenstål.

Han har i avhandlingen Influence of depth of Anesthesia on postoperative cognitive dysfunction (POCD) and inflammatory markers funnit att jämfört med traditionell anestesiövervakning, så går det åt mindre narkosläkemedel, mindre smärtstillande medel och återhämtningen direkt efter operationen går bättre. Dessutom visar det sig att den kognitiva nedsättningen, alltså medvetandegraden, hos patienterna är högre ett dygn efter operationen.

Läs mer här på Örebro Universitets hemsida.

Kontakt: Pether Jildenstål, tel: 019-6020305, e-post: pether.jildenstal@orebroll.se

 

Kommentera →

Biologiskt plåster hindrar sammanväxning efter operation

13 jan 2014

– Det fungerar som ett invärtes biologiskt plåster som bryts ned inom fyra veckor, säger docent Bobby Tingstedt, kirurg och en av forskarna vid Lunds universitet som står bakom preparatet.

Det innehåller två olika slags polypeptider som tillsammans bildar en biofilm som fäster på skadade ytor i bukhinnan

– Det påverkar inte läkningsprocessen, men förhindrar att tarmar fastnar i varandra eller på bukväggen under läkningen, säger Bobby Tingstedt i en intervju på Lunds universitets hemsida.

 

Läs mer på Vårdfokus här

Kommentera →

Strömstötar som tidig behandling kan öka överlevnaden vid bukspottkörtelcacancer

7 jan 2014

Tumörer i eller runt bukspottkörteln är ofta omöjliga att operera. Som första center i norra Europa införde Akademiska sjukhuset hösten 2011 en ny behandling med elektriska

strömstötar, IRE. Hittills har ett tjugotal patienter fått strömbehandling utan allvarliga komplikationer, förutom en patient som fått en allvarlig blödningskomplikation. Från hösten startar en ny forskningsstudie där behandlingen sätts in tidigare med målet att minska risken för spridning och återfall.   

– Utmaningen är att minska risken för återfall. Hittills har IRE använts efter att man bedömt att tumören inte kan tas bort och patienten redan fått cytostatika. Det händer att ett år
passerat efter diagnos vilket ökar risken för metastaser. Nu kommer behandlingen att
sättas in direkt, när vi bedömt att patienten inte kan opereras och cancerdiagnosen är fastställd. Precis som vid cancerkirurgiska operationer kommer patienterna att få cytostatika efteråt, säger kirurgen Britt-Marie Karlson.

Läs mer här

 

Kommentera →

Miljonanslag till forskning om njurskador vid blödningschock

13 dec 2013

Vid trauman och kirurgiska ingrepp kan blödningschock och kraftigt blodtrycksfall leda till akut njurskada. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar nya sätt att minska njurarnas syrgaskonsumtion för att skydda organen i samband med operation. Studien finansieras med ett anslag på närmare fem miljoner från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

– Jag är väldigt glad över det fyraåriga anslaget. Det är ett så kallat
etableringsanslag för yngre forskare som gör det möjligt att ta experimentell
forskning vidare till kliniska studier på patienter, förhoppningsvis under
2014, säger Michael Hultström, anestesi- och intensivvårdsläkare på Akademiska
sjukhuset och forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala
universitet.

Akut njurskada är en farlig komplikation vid blodtrycksfall i samband med
större blödningar exempelvis efter trauman och under större operationer. En
pågående experimentell studie syftar till att öka kunskapen om hur njurens
syrgaskonsumtion påverkar utvecklingen av njurskadan. Målet är att hitta sätt
att påverka återupptaget av salt och vatten för att minska syrgaskonsumtionen
och därmed skydda njurarna.

 

Läs mer på Mynewsdesk

Kommentera →

Vill att fler ska få betald specialistutbildning

19 apr 2013

Folkpartiet i Västra Götaland föreslår att regionen utökar sin satsning på betald specialistutbildning för sjuksköterskor så att alla i framtiden får sin utbildning betald.

Den röd-gröna majoriteten i Västra Götaland har budgeterat för att 60 sjuksköterskor varje år ska kunna specialistutbilda sig med lön. Modellen innebär att man arbetar halvtid och studerar på halvtid med full lön under två år. Läs mer på Vårdfokus

Kommentera →

← Äldre inlägg

Nyheter |