Mekanism bakom vårt äldsta bedövningsmedel undersökt |

Oberoende webbplats för anestesisjuksköterskor

Mekanism bakom vårt äldsta bedövningsmedel undersökt

Lustgas (dikväveoxid) har används sedan 1800-talet och är det äldsta bedövningsmedel som fortfarande används. Lustgas kan inte i sig själv söva ner en person utan används framförallt som komplement till andra sövningsmedel och som smärtlindrare.

Den nya studien visade att efter ungefär sex minuters lustgasbehandling svepte stora deltavågor över främre delen av hjärnan i intervaller på upp till 10 sekunder. Vågorna var övergående och varade i upp till 12 minuter innan de övergick i beta- och gammavågor som enligt forskarna normalt är associerade till lustgasbehandling. Detta trots fortsatt tillförsel av samma dos lustgas.

– Lustgas verkar kontrollera hjärnan på ett sätt som inga andra läkemedel gör, säger Emery Brown. professor i medicinsk teknik på Massachusetts Institute of Technology, MIT, i ett pressmeddelande.

Deltavågor är de långsammaste hjärnvågorna och registreras normalt under djup sömn. De lustgasinducerade deltavågorna var dubbelt så stora som de normala sömndeltavågorna.

Forskarna tror att mekanismen bakom dessa stora deltavågor är en blockering av exiterande signaler i hjärnan via glutamatreceptorn. De vet inte varför effekten upphör efter några minuter, men menar att studien bidrar till viktig grundläggande neurofysiologisk kunskap.

Första gången Emery Brown observerade denna effekt av lustgas var när han 2012 började registrera EEG på alla sina sövda patienter.

I studien ingick 19 patienter som sövdes med hjälp av sevofluran och som fick 50-70 procents lustgas under uppvaknandet.

Nu försöker forskargruppen att systematiskt undersöka påverkan på EEG av olika anestetika och de kombinationer som används skriver Dagens medicin.se

 

Källa till ursprungsartikeln:

Kara Pavone med flera. Nitrous oxide-induced slow and delta oscillations.Clinical Neurophysiology, publicerad online 6 juli 2015. DOI: 10.1016/j.clinph.2015.06.001.

 

9 jul 2015

Comments powered by Disqus
Mekanism bakom vårt äldsta bedövningsmedel undersökt |